Arvidsjaurs församling
| Arvidsjaurs församling Församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Arvidsjaurs kommun[1] |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Luleå stift |
| Pastorat | Arjeplog-Arvidsjaurs pastorat[2] |
| Bildad | 1606 |
| av del av | Piteå landsförsamling |
| Avskild från | Arvidsjaurs socken (1874) |
| Utbrutet | Arjeplogs församling (1640) Malå församling (1862) |
| Medlemmar | 4 644 (75 %) ()[3] |
| Folkmängd | 6 215 ()[3] |
| Upphov till | Arvidsjaurs distrikt |
| Karta | |
 i Norrbottens län.  Arvidsjaurs församlings läge i Norrbottens län. | |
| Koordinat | 65°35′44″N 19°10′02″Ö / 65.595566666667°N 19.167141666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 250502 (–) |
| Pastoratskod | 110506 |
| Kyrkoarkiv | SE/HLA/1010008 |
| Webbplats | Pastoratets webbplats |
| Redigera Wikidata | |
Arvidsjaurs församling är en församling i Arjeplog-Arvidsjaurs pastorat i Pite kontrakt i Luleå stift i Svenska kyrkan.[4] Församlingen omfattar hela Arvidsjaurs kommun i Norrbottens län.[5]
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Ett kapell ska redan på Johan III:s tid ha anlagts i Arvidsjaur för samernas räkning. Någon självständig församling bildades dock inte, utan kapellet lydde under kyrkoherden i Piteå.[6]
Arvidsjaurs församling bildades 1606 genom utbrytning ur Piteå landsförsamling. Den omfattade då hela Pite lappmark och dessutom byarna Gråträsk, Granträsk, Manjärv, Vistträsk och "Oppåbyen" (troligen Överbyn i Älvsbyns kommun).[7] Arvidsjaur eller ArffuidzJerffui blev en av de fyra kyrkplatser som Karl IX samma år inrättade i Lappmarken. Arvidsjaurs kyrka skulle byggas "ther Cappelett nu ståår". Tanken var att samerna i Pite lappmark hädanefter skulle samlas här under vintern för att bevista gudstjänster, marknad och ting (häradsrätt) samt betala skatt.[8]
Prästen flyttade dock aldrig upp till Arvidsjaur som det var tänkt och församlingen återfördes som annex under Piteå 1614.[6]
Den 24 september 1640 utfärdade drottning Kristinas förmyndarregering ett brev, enligt vilket kyrkor med prästbord skulle anläggas i Arvidsjaur, Arjeplog, Silbojokk och Nasafjäll. Därmed blev Arvidsjaurs församling åter självständig, men omfattade en mindre yta än tidigare, eftersom Arjeplogs församling, Silbojokks församling och Nasafjälls församling bröts ut samtidigt. Till Arvidsjaurs församling skulle höra de historiska lappbyarna Luokta och Arvidsjaur (som då även omfattade Malå).[7] 1862 utbröts Malå församling och Arvidsjaurs församling fick sin nuvarande omfattning.
Församlingen utgjorde till 1614 ett eget pastorat, för att därefter till 1640 vara annexförsamling i pastoratet Piteå landsförsamling och Arvidsjaur. Från 1640 till 1700 var församlingen ett eget pastorat igen, därefter från 1700 till 1735 annexförsamling i pastoratet Arjeplog och Arvidsjaur. Från 1735 till 1862 var församlingen återigen ett eget pastorat, därefter mellan 1862 och 1884 moderförsamling i pastoratet Arvidsjaur och Malå, därefter från 1884 åter ett eget pastorat. Från den 1 maj 1923 till den 1 juli 1991 var församlingen delad i två kyrkobokföringsdistrikt, Arvidsjaurs kbfd (252502) och Glommersträsks kbfd (252501).[9]
Församlingen utgjorde till 2018 ett eget pastorat, för att då bilda ett pastorat med Arjeplogs församling, benämnt Arjeplog-Arvidsjaurs pastorat.[10]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Arvidsjaurs församling 1805–2015[11][12][13][14][15][16][17] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1805 | 892 | |||
| 1810 | 971 | |||
| 1820 | 1 101 | |||
| 1830 | 1 344 | |||
| 1840 | 1 616 | |||
| 1850 | 2 010 | |||
| 1860 | 2 026 | |||
| 1870 | 2 473 | |||
| 1880 | 3 164 | |||
| 1890 | 4 040 | |||
| 1900 | 5 220 | |||
| 1910 | 6 349 | |||
| 1920 | 7 007 | |||
| 1930 | 8 950 | |||
| 1935 | 9 646 | |||
| 1940 | 9 829 | |||
| 1945 | 10 699 | |||
| 1950 | 11 125 | |||
| 1955 | 10 754 | |||
| 1960 | 10 303 | |||
| 1965 | 9 381 | |||
| 1970 | 8 329 | |||
| 1975 | 8 050 | |||
| 1980 | 8 392 | |||
| 1985 | 8 185 | |||
| 1990 | 8 081 | |||
| 1995 | 7 788 | |||
| 2000 | 7 148 | |||
| 2005 | 6 814 | |||
| 2010 | 6 529 | |||
| 2015 | 6 469 | |||
| Anm: Malå församling utbruten 1862 men Malås folkmängd började redovisas separat redan från och med 1860. För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1960, 1965 och 1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. För åren 1975-2015: befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. Sedan 1 januari 2016 sker inte folkbokföring per församling och därmed kan det hända att vissa personer inte ingår i församlingens folkmängd då de är skrivna på den fiktiva fastigheten På kommunen skriven som inte delas upp på församlingsnivå då de inte kunnat folkbokföras på en särskild befintlig fastighet. Den totala befolkningen i Svenska kyrkans församlingar är därför något lägre än den totala befolkningen i riket. | ||||
Kyrkor
[redigera | redigera wikitext]
Kyrkoherdar
[redigera | redigera wikitext]| Ämbetstid[18] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1608–1614 | Lars Olai | ||
| 1640–1649 | Anders Petri Lundius | ||
| 1649–1661 | Jacob Jonae Pontanus (Potander) | –1661 | |
| 1661–1662 | Nils Haquini Vindelius | ||
| 1663–1688 | Daniel Martini Offerdalin | 1632– | |
| 1688–1700 | Johan Nic. Beckius | ||
| 1735–1749 | Erik Wallinder | ||
| 1749–1763 | Anders Alenius | 1714–1763 | |
| 1766–1803 | Pehr Edin | 1723–1803 | |
| 1804 | Jonas Grönlund | Senare komminister i Lycksele församling. | |
| 1805–1844 | Pehr Edin | 1767–1844 | |
| 1846–1873 | Gustaf Engelmark | 1787–1873 | |
| 1875–1887 | Pehr Theodor Winnberg | 1813–1887 | |
| 1889–1916 | Magnus Berlin | 1830–1916 | |
| 1917–1927 | Alfred Ohring | ||
| 1927–1959 | Martin Alexius Söderholm | ||
| 1959–1974 | Victor Svedberg | ||
| 1974–tidigast 1981 | Lars Erik Gunnar Samuelsson |
Komminister
[redigera | redigera wikitext]| Ämbetstid[18] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1899–1907 | Klas Immanuel Sundelin | 1873– |
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/250571000, läst: 22 juni 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, SCB, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/0e74e16a6fe541599d409efc5059dcab/skp2018_20171212.pdf. Läst 23 december 2018.
- ^ ”Län, kommuner och församlingar i nummerordning samt koder för församlingarnas pastoratstillhörighet 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/13ec5841d80045498d960d456e87ea78/lkf2018_171212.pdf. Läst 23 december 2018.
- ^ [a b] Bylund, Erik (1956). Koloniseringen av Pite lappmark t.o.m. år 1867 = The colonization of Pite lappmark until 1867. Geographica, 0373-4358 ; 30. Uppsala. Libris 8076251
- ^ [a b] Bromé, Janrik (1923). Nasafjäll: ett norrländskt silververks historia. Stockholm: Nordiska bokhandeln. sid. 181–186. Libris 410491
- ^ Thordsson Hjort, Daniel (1858) [1606]. ”Daniel Thordsson Hjorts berättelse; dat. Hornötorp den 28 April 1606”. Handlingar rörande Skandinaviens historia XXXIX. sid. 189-207
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022.
- ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 29 april 2018.
- ^ (
PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%201950-1975%20l%c3%a4n,%20kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 29 april 2018
- ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 29 april 2018.
- ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 29 april 2018.
- ^ ( PDF) Befolkningsstatistik 1995, Del 1: Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1996. sid. 118. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Befolkningsstatistik%20Del%201-2%20Folkm%c3%a4ngden%20och%20dess%20f%c3%b6r%c3%a4ndringar%20och%20flyttningar%20(SOS)%201991-2001/Befolkningsstatistik-1995-1-Folkmangden-och-dess-forandringar.pdf. Läst 29 april 2018
- ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängd per församling 2000-12-31 enligt 2001-01-01:s indelning (XLS-fil)
- ^ ”Befolkning per församling”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/befolkning-per-forsamling/. Läst 29 april 2018.
- ^ [a b] Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1923). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 1. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 97-105. Libris 490178. https://runeberg.org/hernosandh/1/0115.html
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
